Lafferkurvans skapare hyllar Kwarteng
Liz Truss' finansminister Kwasi Kwarteng drog tillbaka skattesänkningen för höginkomstagare efter kritik. Arthur Laffer – som var rådgivare åt Ronald Reagan – säger att kritikerna har fel.
Efter hård kritik backade Storbritanniens nyvalda premiärminister Liz Truss och hennes finansminister Kwasi Kwarteng på söndagen från det centrala förslaget om sänkt marginalskatt för de med de högsta årsinkomsterna i sin skattesänkningsplan – ”minibudget”. Övriga delar av planen ska enligt Kwarteng fortfarande sjösättas.
Svenska banken SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är en av de som tyckt till och kallar det för “politiskt pladask”. Han gillar att man nu svänger.
– Storbritannien är en så pass stor ekonomi. Att backa nu är jättevälkommet både i Storbritannien och globalt, säger Robert Bergqvist till TT.
Men det är inte alla som tycker att Kwasi Kwarteng – hjärnan bakom skattesänkningsplanen – är ute och cyklar med sina skattesänkningar.
En tung ekonom som tvärtom hyllar Truss och Kwarteng är Arthur Laffer, professor emeritus i företagsekonomi. Han menar att med hela Kwartengplanen hade Storbritannien stått inför en ekonomisk återhämtning och period av tillväxt.
Just tillväxt har varit det uttalade målet med Kwartengplanen. Det ska i sin tur också få ner inflationen.
Det är nytänkande, eller snarare nygammalt tänkande, Thatcherism, Reagonomics, enligt Arthur Laffer.
Sänk skatten, öka incitatementen att jobba. Vilket i sin tur leder till ökat utbud av varor och tjänster och i förlängningen lägre priser.
Laffer var en av Ronald Reagans rådgivare under dennes presidentskap på 1980-talet, när Reaganomics, med skattesänkningar och avregleringar, lyfte den amerikanska ekonomin efter 1970-talets oljekris och stagflation.
Arthur Laffer var även chefsekonom under Richard Nixon och rådgivare till Donald Trump. 2019 fick han Medal of Freedom, den högsta civila utmärkelsen i USA. Behövs det sägas att han är illa omtyckt av vänsterdebattörer?
Arthur Laffer är kanske mest känd för begreppet Lafferkurvan, som beskriver den optimala skattenivån för staten. Enligt Laffer minskar statens skatteintäkter om nivån höjs över den optimala nivån, trots att skatteprocenten är högre.
Jag får tag på Arthur Laffer på telefon en torsdagskväll, ett par dagar innan Kwarteng tvingats att backa från sitt förslag. Han är nästan klar med en artikel där han analyserar förslagen från Kwarteng. 82 år gammal fortsätter han att arbeta hårt. Förra veckan släpptes hans senaste bok, Taxes have consequences.
Arthur Laffer är imponerad av Kwasi Kwarteng.
– Jag känner honom mycket väl. Han är en extremt briljant ekonom, säger Laffer.
– Han och Truss vet hur man ska fixa det här. Om du ursäktar mig men innan när Truss var med i (de brittiska) Liberalerna så hade hon fel om Margret Thatcher. Men när hon insåg att alla fakta stödde Thatchers ekonomiska politik så vände hon och blev konservativ.
– Liz Truss vet vad som är rätt, baserat på fakta och inte på nån flamsig tiktok-retorik, säger Arthur Laffer.
Truss/Kwartengplanen i korthet:
• Sänkning av marginalskatten från 45 procent till 40 procent för de med årsinkomster på 150 000 brittiska pund per år (cirka 1,9 miljoner kronor eller knappt 160 000 kronor/månaden).SLOPAS• Slopande av en planerad höjning av bolagsskatten från 19 till 25 procent.
• Tidigareläggande av en planerad sänkning av den lägsta nivån för inkomstskatt från 20 till 19 procent.
• Ta bort förbud på frackning, ett sätt att utvinna olja.
• Utökade tillstånd för oljeborrning till havs.
• Gränsen för stämpelskatten höjs till cirka 3 miljoner kronor – alla husköp under gränsen slipper.
Dessutom kommer brittiska företag att få sina elräkningar subventionerade under vintern.
Kritiken mot att sänka marginalskatten till 40 procent för de med inkomster över 150 000 pund per år har lett till hård kritik även inom Liz Truss eget parti Tories. Inflytelserike Michael Gove, tidigare minister, har sagt att det är “fel värderingar” att sänka skatten för de med högst inkomst.
Arthur Laffer menar att kritiken är felaktig och att det inte är baserat på fakta utan känslor och åsikter.
– Man vill alltid sänka den högsta skattesatsen mest. För det skapar det största incitatementet till att arbeta.
Laffer hänvisar till de skattesänkningar som gjordes av John F Kennedy i början av 1960-talet i USA och som följdes av en ekonomisk tillväxt. Då sänktes marginalskatten för de med högst inkomster från 91 procent till 65 procent. För de med lägst inkomster sänktes marginalskatten från 20 procent till 16 procent.
– Alla har rätt att sin åsikt. Men du får inte ha dina egna fakta. Vi vet vad som hände 1986. Margaret Thatcher som då var premiärminister i Storbritannien sänkte den högsta marginalskatten från 60 procent till 40 procent. Det fick den brittiska ekonomin att blomstra. Produktionen inom industrisektorn i Storbritannien nådde nivåer som inte hade setts sedan Andra Världskriget, säger Arthur Laffer.
Skatten höjdes – skatteintäkterna minskade
Nivån låg på 40 procent fram till 2010 då premiärminister Gordon Brown höjde den till 50 procent.
– Då hamnade den brittiska ekonomin i stiljte. Men inte bara det, utan märk väl – och det här är viktigt! Skatteintäkterna för staten minskade, säger Arthur Laffer med emfas och hänvisar till beräkningar som gjordes av brittiska myndigheter.
Storbritannien liksom resten av världen brottas just nu med inflation som i sin tur har fått centralbanken att höja räntan. Något som tillsammans med stigande elpriser ytterligare lett till ökade levnadsomkostnader för vanligt folk.
Exempel med äpplen
Arthur Laffers recept – som också är Kwartengplanen – är enkelt. Genom att sänka skatter ökar produktiviteten och därigenom utbudet på varor. Det i sin tur leder till lägre priser.
– Om du ökar produktionen av äpplen. Vad händer då med priset på äpplen, frågar han Laffer retoriskt och fortsätter:
– Jo det går ju ner.
– Det finns två sätt att få ner priserna. Det ena sättet är att minska efterfrågan (keynesianism). Det andra sättet är att öka utbudet, tillgången. Vad skulle du hellre ha i Sverige, frågar han retoriskt.
– Att efterfrågan tillintetgörs och massor av människor lider fruktansvärt. Eftersom att det kräver att folk förlorar sina inkomster och sin köpkraft och tvingas leva fattigt.
– Eller att man har ett större utbud av varor och tjänster. Vilket är exakt vad vi gjorde 1981 (under Ronald Reagan, reds anm). Vi sänkte skattenivåerna, vilket ledde till en dramatiskt ökad produktion av varor och tjänster. Priserna sjönk och inflationen sjönk som en sten.
– Det finns inget som hjälper fattiga mer än ett jobb. John F Kennedy sade det rätt bra, den bästa formen av välfärd är fortfarande ett jobb med en bra lön.
Arthur Laffer minns tillbaka på Reaganåren med stolthet och menar att det är exempel för andra länder att följa.
– Vi skapade välgång och tillväxt. När du tittar tillbaka på det tidiga 1980-talet och hur USA faktiskt lyckades öka värdet på dollarn med skattesänkningar.
– Tänk själv. Vad föredrar du – att du har kapital som står på kö vid dina gränser för att komma in i ditt land, eller för att ta sig därifrån?
Ökad energitillgång i Storbritannien när frackning tillåts
Kwartengplanen innebär också att förbudet mot frackning tas bort.
Ett förbud på frackning – ett sätt att med högt tryck extrahera olja ur marken – infördes i Storbritannien 2019 efter påtryckningar från bland annat den svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Thunberg har kopplingar till den utomparlamentariska organisationen Extinction Rebellion.
– Det är fantastiskt att man återigen tillåter frackning. Hur ska Storbritannien kunna få fram energi om man inte tillåter företagen att producera. Det är idag det största bakomliggande problemet i Storbritannien, både när det gäller inflation och när det gäller oro och fattigdom.
– När man nu går in i vintern behöver man helt enkelt tillräckligt med energi för att hålla landet varmt.
– En av de stora anledningarna till att vi har inflation i världen just nu är en brist på energi.
Att jobba med Ronald Reagan
– Jag började jobba med Reagan 1966 när han blev guvernör i Kalifornien. Han var kanske den trevligaste, artigaste gentleman du någonsin hade kunnat träffa. Jag såg aldrig honom arg eller att han skrek på folk. Han gjorde aldrig nåt sånt, säger Arthur Laffer som berättar hur Ronald Reagan hela tiden var ivrig att lära sig.
– Han lärde sig mer än någon person jag träffat. Han gjorde det genom att hela tiden göra anteckningar. Han var alltid tacksam och vänlig i alla sammanhang. Och vissa av de här sammanhangen var väldigt otrevliga, säger Arthur Laffer.
– Jämför det med Joe Biden som är arg hela tiden. Biden hatar det här MAGA-folket (Trumpsupporters). Vad är poängen med det?
Det här är Lafferkurvan – Arthur Laffers egna ord
Arthur Laffer började att undervisa principerna om Lafferkurvan när han var professor på University of Chicago på 1960-talet.
– Min klass handlade i praktiken om grundläggande matematik. Jag brukade alltid använde exempel och små historier för att förklara. Ett av exemplen var Lafferkurvan.
– Den innebär att om du beskattar folks inkomst till 100 procent så kommer ingen att arbeta. Eftersom att det inte finns något incitament. Och trots att skattesatsen är 100 procent så är skatteintäkten noll.
– Om du å andra sidan sänker skatten till noll procent så kommer folk att jobba som galningar. Men skatteintäkterna är i det fallet också noll. Eftersom att noll gånger någonting är fortfarande noll.
– Om du sänker skatten från 100 procent till 99, 98, 97 och så vidare så kommer folk att börja jobba igen. På samma sätt kommer skatteintäkterna att växa om du ökar dem från 0 till 1, 2, 3 och så vidare.
Någonstans emellan finns enligt Lafferkurvan den optimala skattesatsen, där skatteintäkterna till staten är som störst.
– Vad många ekonomer glömmer bort är att en av de viktigaste delarna i Lafferkurvan är skatteplanering. Jag skulle tro att ungefär 70-80 procent av minskningen av skatteintäkterna när du höjer skatten beror på att folk börjar skatteplanera. De börjar göra avdrag, leta undantag och till och med ägnar sig åt skattefusk.
– Att sänka skatten minskar allt det här och även om deras inkomster är lika kommer de skatteplanera i mindre omfattning vilket leder till högre skatteintäkter för staten.
– Därför föredrar jag en så låg skatt som möjligt på en så bred skattebas som möjligt, säger Arthur Laffer och nämner amerikanska delstater som Washington, New Hampshire och Florida som föredömen. Där har man tagit bort inkomstskatten och får istället in majoriteten av skatteintäkterna på moms.
